På väg ner?

Jag tror att jag är på väg ner, men jag vet inte riktigt. På väg ner och på väg ner, det finns ju många sätt att tolka det på. Är jag på väg ner i en depression, eller är jag bara ledsen för stunden utan att riktigt veta varför? Jag vet faktiskt inte själv, jag vet inte alls. Egentligen borde jag ju vara glad, det är ju sommar, skolan är slut och man kan göra vad man vill. Ja, det är ju skönt, det är klart att jag är glad för det. Men, jag vet inte, kanske har det inte med sommaren att göra. Kanske är det att alla rutinerna rubbas, att allt blir annorlunda, men, jag tror inte det. Jag känner att jag har koll på läget, vilket är ganska viktigt.

Sitter och lyssnar på Socker av Kent, och försöker skriva något vettigt. Vad ska jag skriva när jag knappt vet något själv? Jag vill vara glad, men jag är inte det. Jag borde vara glad, men jag är inte det. Kanske är det bara som det är ibland - ibland är man ledsen, och ibland är man glad, utan någon speciell anledning. Men, om jag visste varför så kanske jag hade kunnat göra något åt det, i alla fall.

Om jag var känslokall, hur skulle det vara då? Hur skulle det vara om jag var utan känslor? Skulle det vara bättre eller sämre än vad det är nu? Jag minns den där tomma känslan när känslorna är borta, och då ville man inget hellre än att få känna något, och det spelade ingen roll vad det var, bara för att få veta att man fortfarande levde. Jag kan ändå inte sluta att fundera över om det hade varit bättre att vara utan känslor än att ha en ledsenhets-känsla som man inte vet vad man ska göra av. Men, det är klart att jag vill ha mina känslor. Det är en del av mig, även när det är jobbigt. Jag vill vara mig själv, helt och hållet, med känslor och allt, även om jag ibland önskar att jag hade lite mindre känslor. Det finns ju både för- och nackdelar med att ha mycket känslor; det får mig att känna mig levande, men det kan också vara väldigt jobbigt, när det är dåliga känslor. Att ha mycket känslor överlag är väl både bra och dåligt, antar jag.

/ Nystanet