onsdag 25 juli 2012

Psykisk misshandel

Psykisk misshandel kan se ut på många olika sätt. Det är väldigt jobbigt att vara utsatt för psykisk misshandel, och jag har varit utsatt för det en ganska lång tid. Jag har dock någon som stöttar mig i allt det här, och om jag inte hade haft den här personen, så vet jag inte vad jag skulle ha gjort. Det som är jobbigast för mig är orden - de försvinner aldrig, de finns alltid kvar där, och jag tänker: är det såhär jag är, är det såhär andra tycker att jag är? Är jag verkligen så trög/bortskämd/dum i huvudet som jag får höra? Jag har skapat en egen etikett för just psykisk misshandel; det är något som har format mig och, bland mycket annat, gjort mig till den person jag är idag.

Källa

/ Nystanet

torsdag 19 juli 2012

Att beställa mat

Ibland kan det vara svårt för mig att förstå, varför står inte allt som man beställer med? Det borde ju göra det, tycker jag... för, kanske är man allergisk mot något? Jag tänker såhär: om man beställer t.ex. kebab med pommes (som jag beställde för inte så länge sedan), så står det i menyn: "Kebabtallrik med pommes", säger vi. Då borde man ju få det, kebab och pommes. Men gissa vad jag fick när jag beställde det? Jag fick det här, utöver kebab och pommes: sallad, sås, tomat  och feferoni.

Jag förstår ju att det kanske inte går att ha med precis allt som man får på riktigt skriftligt i menyn, men det är ändå något jag funderar över. Egentligen känner jag att det borde vara så; man borde ju få veta i förväg vad det är man betalar för. Saker som inte står med i menyn inkluderas ju "automatiskt", eller vad man nu ska säga. Jag vet att jag redan en gång tidigare har skrivit om det här med att man får saker som man inte har sagt att man vill ha, men jag kände för att skriva om det en gång till. Det är väl klart, om man beställer en hamburgare någonstans, så borde man ju, om man gör som jag tänker, bara få just en köttbit och bröd (vanligtvis får man ju sallad, tomat osv. också). Det är egentligen annorlunda, för det känns inte som om en hamburgare är en hamburgare om det bara är en köttbit och bröd... Nu märker jag att jag skriver på utan att egentligen skriva något vettigt, så det får räcka med det här.

/ Nystanet

måndag 9 juli 2012

När det är jobbigt

Jag vet inte vad jag ska skriva. Det är väl rätt okej, men, ibland blir det... ja, lite sådär. Det har inte varit så bra de senaste dagarna - jag har känt att jag inte blir hörd eller förstådd, och det blir väldigt jobbigt i längden. Det är inte ovanligt att jag känner så då och då pga. en viss person, men, jag önskar att det inte var så... jobbigt.

Det har egentligen med mina diagnoser att göra, om jag inte hade haft mina diagnoser så skulle allt se annorlunda ut. En del skulle väl vara detsamma, men det mesta skulle ha varit annorlunda, åtminstone en del. Jag blev illa behandlad ibland redan innan jag hade fått mina diagnoser, så det får mig att fundera på om det verkligen skulle ha varit så annorlunda om jag inte hade fått mina diagnoser. Att ha diagnoser är ju bra, så att man får den hjälp som man behöver. Nu är det väl mer så att mina diagnoser är något "att skylla på", på sätt och vis.

Jag ville egentligen bara skriva av mig, men jag vet inte om det blev särskilt mycket av det... men ja, det är väl hur det har varit de senaste dagarna. Jag känner mig frustrerad över att inte bli hörd, förstådd osv, men, nu slipper jag de känslorna på ett tag, eftersom att jag inte ska vara där det händer på ett tag. Det känns skönt att få lite "paus" från det, och bara få vara mig själv, inte behöva oroa mig för hur det kommer att bli osv. Men det här är något som jag får lära mig att leva med, som jag har lärt mig att leva med eftersom att det har pågått under sådan lång tid: fysisk och psykisk misshandel.

Eftersom att det här är min blogg så skriver jag om det jag känner att jag vill skriva om, och det här, känner jag, är något som har en stor del i mitt liv, och det har även med mina diagnoser att göra. Den här bloggen handlar om mitt liv med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och misshandel är, för mig, i mitt liv, en del i det. Ibland är det skönt att bara få skriva av sig, om man inte känner att man vill, eller kan, prata med någon om det som är jobbigt. Visst får jag ut något av att prata också, men att liksom få det framför sig kan också vara skönt ibland.

/ Nystanet